Blogg

08.09.2021 08:55

Idag en innedag och läsdag på FNs UNESCOs internationella läskunnighetsdagen. Med syfte att upplysa om läskunnighetens betydelse för jämlika, välmående och fredliga samhällen.


04.08.2021 21:08

Till Scen Sundsvalls och Riksteaterns kommande teaterföreställning på Opalen i Njurunda ska vi läsa och samtala kring boken:

bokomslag Britt-Marie var här                    

Britt-Marie var här     av     Fredrik Backman

Efter samtalet ser vi teatern tillsammans och därefter träffas vi på nytt för att diskutera bok-teater-upplevelsen. 

.....ett sammandrag kommer framöver----

12.07.2021 21:00

Äntligen blev det min tur att låna och läsa denna intressanta bok om Drottning Kristina. Hennes barndom med fadern Gustaf II Adolf, upväxten efter faderns död, kröningen till Sveriges Drottning och abdikationen. 

bokomslag Lejonburen            Ulrika Kärnborg.jpg

Lejonburen        av     Ulrika Kärnborg

Ligger lite efter i mina sammandrag.... men de kommer....

28.06.2021 20:46

Hämtat en ny bok att recensera för Vängåvans bokhandel. Om den lilla biblioteksfilialen, inhyst i gamla prästgården i byn Sidhäll. Av baksidestexten framgår att filialen hotas av nedläggning om inte de tre anställda lyckas höja utlåningen till helt omöjliga nivåer. Det är nästan som om de lokala makthavarna hittat på allt bara för att kunna få stänga biblioteket för gott och lägga pengarna på annat. Bibliotekets personal Eva, Lisa och Kåge får en rejäl utmaning. Ska de lyckas vända på utlåningssiffrorna och få ha kvar biblioteket i byn, eller inte? Detta är första delen i en serie om biblioteket och byborna i Sidhäll. En given bok för mig, som gillar att läsa, både lånade och köpta böcker.  

bokomslag Bokbussen kommer vid midnatt                    Catrine Tollström

Bokbussen kommer...    av    Sofie Axelzon

Redan i prologen känner jag spänningen stiga mellan politikern och föreståndaren för filialbiblioteket, när pressen har bjudits in för en artikel om den förestående nedstängningen. Vad föranledde kulturnämndens ordförande att utbrista "Vad i självaste..."? Därefter backades berättelsen några månader och läsaren får följa med hela vägen från politikernas ultimatum, att det enda som kan rädda kvar filialen är att utlåningen tredubblats innan årets slut, annars väntar nedläggning. I min värld måste alla ha tillgång till ett huvudbibliotek i de större orterna och biblioteksfilialer runt om i de mindre. Att dra in på en så viktig kulturbärare är ett politiskt felgrepp. 

Från nattsvart modstulenhet bland personalen (vi kommer inte att klara det), till positiv kreativitet där idéerna flödade (merlån; hängmattebibliotek; bibblan till dörren gm cykelbudutlåning; arbetsplatsbesök; boktipskedjor via Instagram och Facebook mm), för att redan i augusti ändå få beskedet att ingenting kan ändra på nedläggningsbeslutet. Detta trots att utlåningen ökat radikalt!

Sofie Axelzon varvar personalens arbetssituation med vardagliga händelser och fina naturskildringar. Hon ger också intressanta fördjupningar av karaktärerna, ffa huvudkaraktärernas personliga livsvillkor men även bikaraktärernas. Det handlar också om relationer mellan dotter-mor, kvinna-man, förälder-barn samt allas  föhållande till läsandet. Att höja människors läsintresse är en utmaning för alla bibliotek, även i verkliga livet. 

Förutom politikerbeslutet om nedläggning, sätter författaren fokus på andra viktiga samhällsfrågor, såsom invandring, språkförbistringar, gängledare och gängvåld. Hon belyser även hur personliga egenskaper kan styra yrkesroller; här som bibliotekarie, konstnär, författare, politiker osv. 

I slutet av boken skriver Sofie Axelzon att berättelsen bygger på en verklig händelse, vilket jag tycker höjer romanens kvalitet. Författaren har gjort fin research av Biblioteksupproret i Ramsberg, en gammal bruksort i Bergslagen. Biblioteket öppnades där redan 1859 för att efter över 150 år läggas ner 2015. En protestgrupp Ramsbergs biblioteks vänner startades av byborna. Och ja? Läs vad som hände!

Boken är lättläst, bra språk, underhållande och med viktiga budskap: Att se möjligheter och inte ge upp utan att kämpa! Om du själv gör en insats, ger livet något meningsfullt tillbaka.! Om vi hjälps åt kan vi uppnå resultat!

En bok att bli glad och inspirerad av - LÄS DEN!

Var möter berättelsen mitt liv: Under detta år 2021 har flera biblioteksfilialer i Sundsvalls kommun lagts ner, vilket vad jag vet skett utan att någon tagit upp kampen för att behålla filialerna, såsom i Ramsberg och i romanen. Men att många reagerat emot, det vet jag! 

//Eveline

19.06.2021 18:43

En bok jag länge haft på "att läsa" högen. Ett lån av en kär vän, som rekommenderade den för några år sedan, 2017. Nu var det dags och det är jag glad för. 

bokomslag Elva dagar i Berlin    Nesser, Håkan - Alex Författarlexikon

Elva dagar i Berlin av Håkan Nesser

 

fortsättning följer.....

14.06.2021 14:30

Efter flera starka berättelser, som kräver mitt engagemang som läsare, kändes det vilsamt att läsa en nätt liten deckare från 1957. Min favoritförfattarinna (som vi sa på den tiden) i tonåren, var Maria Lang pseudonym för Dagmar Lange. Av hennes många verk, sparade jag denna. Mest av nostalgiska skäl. En av mina två favoritblommor är liljekonvalj och den andra är vallmo = färgena Vit och Röd som i Österrikiska flaggan Österrikes flagga mitt andra hemland.

Kung Liljekonvalje av dungen Dagmar Lange

Kung Liljekonvalje av dunge   av  Maria Lang/Dagmar Lange

Boken med rosa omslag utkom 2018 av Norstedts förlag och finns häftad i handeln. Min egen med liljekonvaljer på omslaget är från 1984 och Norstedts-AWE/Gebers Bokklubben VårBok. Den tycker jag är vacker och den leder tanken till titel och innehåll.

Genom den första meningen har boken blivit en återkommande läsning för mig genom åren: Månaden var juni.  Mn favoritmånad!

I alla fall har jag vid en av mina omläsningar 1988-02-25 skrivit följande korta omdöme: En av de få tonårsminnen bland böckernas värld, som fortfarande känns stark. Idag skulle jag inte skriva ordet stark, men den håller, som en behaglig läsning med spänningsinslag. Jag hade faktiskt glömt vem som till slut visade sig vara mördaren. Det är också roligt att påminnas om den tidens atmosfär, kläder och frisyrer. 

Upplägget är trevligt, med personregister och en karta över området i staden, där flest av de inblandade personerna bor.

Handlingen: Den unga Anneli Hammar ska gifta sig med den stormrike Joakim Kruse - Årets Bröllop -  i den lilla småstaden. Men dagen före bröllopet försvinner Anneli spårlöst och hittas dagen efter mördad! Hon ligger på stranden utanför sitt hem med händerna knäppta omkring en liljekonvaljbukett.... Kriminalkommissarie Christer Wijk, som var inbjuden till bröllopet, får nu istället en mordutredning av ta hand om. 

Recensioner på omslagets baksida från 1957

1) Barbro Alving, Dagens Nyheter-  Kung Liljekonvalje av dungen hör hemma bland svensk toppläsning.

2) S Hellekant, Nordsvenska Dagbladet- Maria Lang har skapat en fullödig deckae. Frågan är om den ine är hnnes bästa.

Noterbart: Jag måste slå upp sex ord som jag sällan ser i en nutida författartext: s19) auspicierna=utsikterna; s47) lakonism=fåordighet; s181) beramade=omtalade; s190) intervenera=ingripa; s210) sangvistiska=sorglösa; s213) konsternerad=förbryllad

Var möter berättelsen mitt liv: I mina minnen av den tidstypiska atmosfären i en småstad i Bergslagen; den stora händelsen som alla pratar om.

Avslutar med den fina inledande dikten av Gustav Fröding ur Strövtåg i hembygden/IV.

Kung Liljekonvalje av dungen,

Kung Liljekonvalje är vit som snö,

nu sörjer unga kungen

prinsessan Liljekonvaljemö.

...Läs hela dikten här 

//Eveline

08.06.2021 21:54

Sara Omars debutroman utspelar sig i en by i Kurdistan i slutet av 1980-tal och början av 1990-tal. I landet härjade Iran-Irak-kriget och Gulf-/Kuweit-kriget. Sara Omar (född 1986) är dansk-kurdisk. Hon är doktorand i statsvetenskap och sitter i styrelsen för flera av Danmarks kvinnoorganisationer. Hon har jämförts med Malala, som tilldelades Nobels Fredspris, för sitt fokus på kvinnors rättigheter.

 

bokomslag Dödstvätterskan             Author Sara Omar on stage (cropped).png

 Dödstvätterskan   av    Sara Omar 

Baksidestexten lyder: Dödstvätterskan är en oförglömlig berättelse om en extremt utsatt flickas liv, om hederskultur och mäns våld mot kvinnor. Ett kontroversiellt ämne som är brinnande aktuellt även här i Sverige. Författaren bygger på sina egna erfarenheter när hon modigt och personligt skriver om ett kvinnoöde av idag.

Huvudkaraktären är en kvinna, Frmesk 30 år. Hon är inlagd på Skejby Hospital i Danmark och året är 2016. Romanen inleds med att Frmesk drömmer mardrömmar, fruktansvärda mardrömmar från barndomen, som återkommer varje natt.

I nästa kapitel förflyttas läsaren tillbaks i tiden till år 1986, dagen för Frmesk födelse.

Så varvas händelserna mellan nutid och dåtid. I centrum för berättelsen finns Allah, imamer, männens traditionellt religiösa och bokstavstrogna tolkning av Koranen och kvinnorna, som slaviskt och kulturellt följer männens påtvungna regler. Kvinnor som inte kan läsa, bara lärt sig Koranen utantill, hålls i okunskap. Och okunskap leder till osämja, oliktänkande och hat. 

Att läsa denna bok är som att själv befinna sig mitt i händelsernas centrum. Med varje nerv, känsla och förnimmelse måste jag övervinna mitt motstånd, min avsky till det jag läser. Detta är inte en fiktion, detta är ur verkliga livet. Så grymt, så omänskligt, så brutalt, så skändligt, så orättfärdigt.

Ett samhälle där mannen och mannens släkt bestämmer allt för den unga kvinnan. Hon har inte rätt till något eget val, bara att lyda eller att förkastas. Men förkastas även om hon lyder, om det passar mannen. Kvinnan som lemlästas och även mördas om hon inte visar sig ”ren” nog. Eller så planteras någonting skamfyllt hos den kvinna, som ska kuvas eller som mannen vill bli av med!

Frmesks mormor Gawhar är dödstvätterska. En skamfylld självpåtagen uppgift, att ta hand om de kvinnolik som lämnats kvar på dödsplatsen efter ett hedersmord. Kvinnor som ingen i deras egen familj vill beröra, för att de anses ha smutsat ner familjens heder. Men vem smutsar egentligen ner dessa kvinnor? Och vilka är det som dömer dem?

Jag tycker om Frmesks mormor och morfar. Deras människokärlek kontrasterar mot det skoningslösa hatet. Inte bara för att de beskyddar Frmesk, utan också för deras relation med varandra och för morfaderns funderingar kring religion och hedersbegreppet. Morfadern tillhör religionen Zoroastrism.

Trots att jag mådde fysiskt illa av att läsa den här boken, kunde jag inte sluta läsa. Jag hade gärna läst mer om Frmesks uppväxt och vad som hade hänt mellan nu i Skejby 2016 och i Zamwa 1991. Sara Omar har ett driv i sitt skrivande, som gör att jag bara måste läsa ett kapitel till och ett till. Det är flyt i berättelsen, välskriven, språket är skoningslöst, utlämnande och mörkt!

Citerar: s271) Vilka är de människor som har rätten att förtrycka, slå och dräpa? Varifrån får de den rätten? Från Gud, från Allah skulle de säga. Men kan det vara rätt att uråldriga böcker, kulturer och traditioner är mer värda, mer heliga än ett människoliv? Och det forfarande idag? s226-228) Vilket fruktansvärt språkbruk av både män och kvinnor i Allahs namn !

Starka meningar: s127) Gawhar kunde känna lukten av rädsla från deras (barnens) munnar. s149) Otrohet är bara ett ord som används av dem som fruktar andra religioner mer än de tror på sin egen.

Vackra meningar: s235) De (själarna) samlade sig tätt intill dem som ett sidenband spunnet av solens andedräkt.

Rekommendera: Ja, absolut! Det här är en omskakande, stark, fängslande och enormt viktig bok, som väcker mycket funderingar kring hedersbegreppet. Boken har kallats "Årets modigaste bok”. Den gav mig en inblick i kvinnors helt andra livsvillkor – och faktiskt även mäns. Jag vill tro att människan inte är ond i sig, utan görs eller gör sig ond med religion som förtecken.

Tack, Sara Omar för att du gör din röst hörd och det vill jag hjälpa till att sprida!

LÄS DÖDSTVÄTTERSKAN!

Möter berättelsen mitt liv? Nej, inte på något sätt! Att religionen, i mitt fall katolicismen, styr människors livsvilkor mer eller mindre och att det görs fruktansvärda brott mot mänskligheten och ffa kvinnor under alla religioners täckmantel, det visste jag. Men denna totala omänskliga, hatfyllda brutalitet mot flickor och kvinnor i namn av den här berättelsens religion, det skrämmer mig intill fruktans rand. Att det skrivna ordet av människor, tolkas så olika på gott och ont, av människor!

Avslutar med att citera poeten Walt Whitman: Det här är ingen bok, den som vidrör den, vidrör en människa.

//Eveline

 

25.05.2021 21:58

I vårt extra digitala bokcirkelsamtal tisdag 25 maj deltog Kerstin S, Barbro P, Anette M, Gunilla Ö, Margareta J och Eveline S. Berit J, Toni O och Annette S-G lämnade sina synpunkter via mejl och telefon.

bokomslag Åren    Annie Ernaux - Thierry Thieû Niang    Åren

   Åren        av        Annie Ernaux

Vi är överens om att Åren berör var och en av oss på ett personligt plan och att det är en viktig dokumentation om vår europeiska samtid åren 1941-2006. Vi kan alla göra personliga nedslag i den tidsaxel författaren valt att fokusera på.

Vilket intryck fick vi: AM) Författaren beskriver en kvinnlig värld, som ter sig lika för många europeiska kvinnor. En livstrappa med uppväxt, studier, arbete, familj och till sist pensionen. Så mycket som väcker mitt minne och ger en stark känsla av det tidstypiska. GÖ) Otrolig tankeväckande – varje mening kräver sitt – samhällskunskap och historiebok – skickligt grepp att skildra historien med fotografier. Länken till det förflutna, som försvagas av livet självt. BP) Kändes som att den var skriven för mig – en nostalgisk tidsresa – det är kul att vara 40-talist - bra kombination personligt och fakta – som livet självt. Att gå bakåt är engagerande och vi har möjlighet att föra vidare till nästa generation. KS) Betagen av boken - universella skeenden - ryckig inledningsvis innan jag såg flödet genom bandet av bilder – viktigt att berätta hur det var för framtiden. MJ) En klassresa och konflikten mellan att vara maka/eget yrke - både/och! Citerar sista meningen: Rädda någonting från tiden där man aldrig mer kommer att vara. Superintressant, lång tidssekvens - mycket jag inte kände till men googlade på. Skicklig väv av minnen, drömmar och fakta. AS-G) Tidsmarkörerna, även om innehållet inte berör min generation - gillar upplägget och boken ger bra "eftersmak", fast de franska referenserna inte sa mig något – den berör för att man kan applicera på sig själv. BJ) En märklig bok som väckte minnen, aha-upplevelser - igenkänning och förundran över hur allting blev - från nostalgi till bister verklighet, som kom nära – författaren slutar som hon börjar – med bilder hon vet ska försvinna och bilder hon vill rädda - om att bara vara ett förnam, alltmer utan ansikte, tills man försvinner i anonyma massan av en avlägsen generation – allt är flyende - Hon och jag är snart där! TO) Tyvärr kände jag inte igen mycket att att vara 40-talist. Kanske i början och i slutet. Hade önskat färre händelser nedskrivna, kändes som om författaren var stressad. ES) Hela mitt väsen upptogs av bilder (omsydda kläder), minnen (fattigdomen efter kriget), tid (tid att längta till att kunna köpa saker ), sparandet (på pengar och sig själv), känslor och skeenden som väcktes till liv. Även om de politiska och lokala skeenden skiljer sig, så känns det igen. Jag uppskattar återblickarna både privat och i omvärlden.

Vem berättar: I stället för jag-form använder sig författaren av en allvetande berättare i vi-hon-form. Det ger ett avstånd mellan berättaren och det som berättas.

Huvudperson: Ja, visst är det författaren själv, men också TIDEN!

Vad handlar boken om: GÖ) Vad minns vi och varför minns vi det vi minns/drabbade oss? AM) Rädsla att inte minnas - hur blir vi ihågkomna när vi en gång inte finns kvar. Att det hände mycket omvälvande för den äldre generationen. KS) Kollektiva memoarer. Om livets olika faser och epoker som löper genom hela boken med stort allvar. Livet är inte enkelt och vikten av att berätta hur det var - värderingar som luckrats upp. BP) Konsumtionssamhället – alla innovationer inom teknik och mobil teknik. Klasskillnader stad & landsbygd och skillnaden att växa upp i Frankrike med Algerietrevolten. AS-G) Nedslag i en kvinnas liv över tid. Den kommersiella fantasin var gränslös. BJ) Om att sammanfläta världshändelser med det liv vi själva levt. Köphysterin som uppmärksammas nu när konsumtionen bryter ner jorden. ES) Hur människan passiveras som självtänkande och politisk varelse och blir en ren konsument! Hur allt kan säljas in som nya behov, fast vi egentligen har allt vi behöver. Roten till människans obetänksamma utarmningen av vår jord.

Språket: Översättaren Maria Björkman har gjort ett omsorgsfullt arbete. Enkelt språk, inget överflödigt, lättläst, vackert, ett fint flöde genom hela boken, när man kommit in i skrivsättet; en bedrift; väl avgränsade tidsnedslag ersätter kapitelindelning; sråkligt upplyftande; meningarnas uppbyggnad; ger mersmak att läsa författarens övriga verk t.ex. Min far & Kvinnan, Sinnenas tid; Skammen, En flickas memoarer

Tack MJ) för din info: flöde är ett berättartekniskt grepp och kallas Stream of consciousness / medvetandeström enl Wikipedia. Annie Ernaux är i gott sällskap. Många litterära giganter har använt greppet. Bl.a. Marcel Proust i På spaning efter den tid som flytt, som Åren jämförs med.

Titel/Omslagsbild: Titeln är genial (tiden är huvudperson); Pocketbokens bild med flickan klädd i en jumpersettröja och snäv kjol markerar 50-60-tal; Den inbundna bokens flytande akvarellmålning markerar tidsflykt.

Meningar: s7-8) en blivande mot stickar babykläder och sväljer samtidigt ner talidomid... med risk att barnet föds utan armar. Jo, det visste hon, (Neurosedynskador), men hon visste inte hur man stickar ärmar. s11) Vi ska en dag finnas i våra barns minne mitt bland barnbarn och folk som ännu inte är födda. Minnet upphör aldrig; det parar ihop döda och levande, verkliga människor med påhittade, drömmen med historien. s72) ...det finns ingen verklig lycka förutom den som man blir medveten om medan man njuter av den. s136) ....hon missade då hon redan slagit sig för mycket till ro? Hon har börjat tänka sig själv utanför äktenskapet och familjen och frågar sig "Skulle jag vara lyckligare om jag levde ett annat liv?" s162) För första gången har hon fattat den fruktansvärda innebörden av meningen "jag har bara ett liv"! s208) Normlöshet vann mark, språket tömdes på verklighet. Kompetitivitet, prekaritet (mänsklig utsatthet), anställningsbarhet och flexibilitet härjade. s255) Man levde i ett överflöd av allt, upplysningar och "expertutlåtanden" mellan beroende och resiliens(återhämtning) och sorgearbete – depression, alkoholism, frigiditet, anorexi, olycklig barndom – ingenting hade längre upplevts i onödan. Det blev allt svårare att hitta en mening till sig själv, den mening som när man säger orden tyst för sig slv, hjälper en att leva. s274) Det är nu hon måste ge form åt sin framtida frånvaro genom skrivandet, sätta igång med "boken".

Humor?:  s40) Barnen trodde länge på tomten och på att spädbarnen hittades i en ros eller ett kålhuvud. s244) Man gjorde sig lustig över deras (amerikanarnas) oförmåga att fånga Usama bin Ladin och Mulla Omar, som hade gått upp i rök på motorcykel (eft 11sept.attacken 2001).

Sammanfattande ORD: Tidskapsel, Iakttagelser, Tidsspaning, Kollektiv memoar, Minne, Urholkad tillvaro, Reflektioner, Minnesarv.

AM) undrar: Hur skulle författaren skriva om Coronavirus-åren?

Recensioner: 1) DN/Malin Ullgren 20.03.21 Tyvärr är artikeln låst: Citat: Detta är inte en biografi och naturligtvis inte heller en roman, kanske något "mitt emellan litteratur, sociologi och historia". "Åren" är en märkvärdig bok som försöker rädda en värld åt eftervärlden. Författarens tidsmemoar fångar livet i dess rasande flykt; bjuder in oss att granska, minnas och sörja.

2) Expressen/Hanna Johansson 23.03.2020 Citat ur recensionen: En skildring av tiden snarare än livet, flöden snarare än gärningar. Skrivandet är ett sätt att ge form åt en framtida frånvaro. Det är verkligen ett mästerverk.

3) GP/Mikaela Blomqvist 27.03.2020 Citat ur recensionen: Jag skall genast erkänna att jag tycker ”Åren” är tråkig att läsa. Läs gärna hela recensionen!

4) Aftonbladet/Kristofer Folkhammar 25.03.2020 Citat ur recensionen: Annie Ernauxs självbiografiska böcker är vackra och intelligenta.

5) Lektörsomdöme/Eva Lundgren Citat: En oerhört tankeväckane skildring av det västerländska samhällets utveckling, som kanske bör läsas i små portioner för att inte bli överväldigande. Översättningen är alldeles utmärkt. Helhetsbetyg:4

Var möter berättelsen mitt liv? På många plan! Särskilt  i avsnitten om lycka och insikten av,att vi bara har ett liv! Så ja, det är nu jag måste sätta igång med min berättelse för att minnas i framtiden. Och jag har börjat, med nedslag i samma årtal som författaren. Jag blev oerhört fascinerad av likheterna och hur lätt det var att minnas händelser, som annars kanske inte skulle ha kommit fram. Tack Annie Ernaux! 

Avslutar med ett minne: I en tävling på SR i slutet av 1999, om viket ord som bäst sammanfattar hela 1900-talet, röstades ordet fortare fram. Mycket signifikativt!  

 

//Eveline

11.05.2021 13:07

Till vårens 5:e och sista träff med VLS hälsade Lennart Bergström välkommen till 11 deltagare. Kvällens moderator Caroline Nilsson inledde med några tankar hon haft på aktuell bok, den efter författarens Kippo-trlogi. Skulle läsarens förväntan motsvaras? Vad har författaren skapat denna gång? Caroline beskrev att hon var helt tagen av berättelsen - läs gärna hennes recension i Carolinesbokhylla. Ett spännande författargrepp menar Caroline, att ha med ett övernaturligt perspektv, som en ventil ut ur det svåra. Värld=Ovärld! Karin Smirnoff ger verktyg för gemensamma diskussioner om ett ytterst svårt ämne.

bokomslag Sockerormen            

Sockerormen    av        Karin Smirnoff

Enligt författaren är detta en svårskriven och ganska ond berättelse. Det handlar om att hitta en ventil ut, menar Smirnoff, där det går att andas eller där man vågar blunda. Eller som i barnens fall, där man blundar för att våga. Det är barnens musikaliska begåvning som erbjuder en öppning i tillvaron. 

Några röster om vad berättelsen väckte: Så jobbigt att läsa. Man sögs in i berättelsen och kunde inte sluta läsa. Musikens betydelse - hur barnen förenas av musiken och ger dem kraft och identitet. Jag berördes fysiskt illa av hur Anitamamman behandlade sitt barn. Allt eftersom jag läste ser jag att alla karaktärer är/har varit utsatta på varierande sätt. Tänker på I havet finns så många stora fiskar av Sara Lövestam och Neapelkvartetten av Elena Ferrante.  En skillnad här, att man får en bakgrund till pedofilen, som ger en kluven känsla av förståelse för människan, dock absolut inte för handlingen. Jag fascinerades av kreativitetens kraft i berättelsen. Så obehaglig att läsa om vidriga vuxna och smått osannolika 5-9 åringar, överlevare. Förfärligt när musiken tystnade. Bitvis en absurd och surrealistisk värld = ovärld.

Budskap/syfte?: Att ge röst åt barnens enorma sårbarhet. Att ur ett barns perspektiv skildra utsattheten som är dold för andra. Starkt och skickligt att hålla barnperspektivet genom hela berättelsen. Att sätta fokus på de utsatta barnen. Alla har sina höjdpunkter - sitt öde. 

Väg ut: kan barnen bryta sig loss och hitta sin vuxenidentitet i framtiden? 

Språket: lättläst, flyter på, vuxentankar med ett barns språkbruk, retoriskt skickligt, bitvis poetiskt, välskrivet.

Varför läsa boken: För insikt om problemets mångfacettering. Av respekt för alla utsatta barns människovärde. Viktigt att få igång en diskussion, att prata om detta avskyvärda, som tystas ner av missriktad hänsyn. En handling som väcker avsky, men också ambivalens kring orsak och verkan. Det är dock aldrig barnets fel att bli utnyttjad!

Citat ur boken: Jag var ett underbarn - nu är jag ett vanligt barn - det är lättast så - musiken har tystnat. Om jag inte kan spela, har det andra inte hänt.

Vackert: Stenar har en puls. Vassen en ton. Sanden en rytm. Minnet en sång. Vi var bara barn. En dag kommer vi vara vuxna. 

Karin Smirnoff säger i en intervju att hon vill utforska konsekvenserna för de uppväxter hon skrivit fram. Jag vill ju veta! Vad blir följden av det här? Vad händer med de här barnen när de blir vuxna?, frågar hon sig. Det frågar vi oss också och ser fram emot Smirnoffs nästa bok. 

Lennart frågar om en hälsning till  författaren: Tack Karin Smirnoff! Det krävs MOD att skriva om barns utnyttjande sexuellt! Och STYRKA att prata om det!

Var möter berättelsen mitt liv: I mitt arbete kom jag i kontakt med vuxna, som berättade om grova brott de utsattes för som barn av närstående vuxna. Hur blev vuxenlivet? Ett livslångt trauma! Omöjligt att förstå hur långt en människa väljer att gå för egen tillfredsställelse!

Min slutreflektion om att musiken tystnade. Den som höll ihop musiken avslöjades som förövare och musiken utgjorde inte längre någon lindring.

LÄS BOKEN! Du som läser detta och inte läst SOCKERORMEN - LÄS och PRATA om DEN!

//Eveline

03.05.2021 18:49

Sundsvalls Rödakors-krets har en verksamhet med läxhjälp för personer från 16 år och uppåt med svenska som andraspråk. Grunduppdraget är att vi ska hjälpa eleven att förstå läxuppgiften, så att de själva ska kunna lösa den. Förstår man inte uppgiften språkligt, är det inte heller möjligt att lösa den. Vi är ett 15-tal volontärer, med skilda yrkesbakgrunder, som varje torsdag ger läxhjälp på stadsbiblioteket i Sundsvall. Det vi har gemensamt är önskan att hjälpa och kärleken till språket.  F.n. pågår verksamheten online pga Corona-pandemin. 

Ibland kan vi behöva hjälp att förklara betydelsen med andra ord. Då finns det olika böcker att ta till. Jag blev inresserad av Sara Lövestams lättillgängliga och pedagogiska stil och köpte in ett ex till Läxhjälpsverksamheten. 

                    Sara Lövestam: »Att skriva är att leva många liv«

Handbok för språkpoliser av Sara Lövestam

Författaren håller en humoristisk ton trots det seriösa budskapet. Att agera som språkpolis kräver sin utövare. S.L. har skrivit fyra böcker till om svenska språket: Sagor och Grammatk; Grejen med Ordföljd; Grejen med Verb och Grejen med Substantiv.

Några recensioner: Greppet är genialt och boken erbjuder läsaren en såväl underhållande som intressant syn på ständigt återkommande och aktuella språkriktighetsfrågor. /Tidskriften Språkbruk

Nå, hur var det nu med Luciasången och andra frågor? Var det ”sol´n förlät” eller ”sol´n förgät”? Läs själv i denna så underhållande och lärorika bok. / Per Runesson Folkbladet. 

Att leda in en förhärdad särskrivare på rätt spår är en grannlaga uppgift som kräver oändligt tålamod. /Mats Parner, Värmlands Folkblad

Möter bokens innehåll mitt liv: Ja, absolut! Som 7 åring kom jag med min familj till Sverige och har lärt mig svenska språket som andraspråk!

//Eveline

1 | 2 | 3 | 4 | 5 >>

Kontakt

Thulegatan 33B
Sundsvall
85236
+46.0706554282 evelinesantner@gmail.com