Boksamtal 2 i höstens tema   -  "Kärlek-Makt-Relationer"

Lucke & Lull Arvet efter en Bonnier         av Björn av Kleen

Till höstens andra läsecirkel kom Margareta, Anita, Inger, Toni, Gunilla, Annette, Barbro, Sofia och Eveline. Åh, vilken häftig diskussion Lucke & Lull gav underlag till! Det var iaf positivt med denna bok!

Den negativa kritiken var tongivande: deltagarna uttryckte indignation, frustration, ilska och negativ kritik till både innehåll och författarens skrivsätt och syfte. Är det en faktabok eller en "vem är vem-bok" undrade någon. Det fanns kritik till  utseendebeskrivningar. t.ex. Lull ”en kurvig brunett med bobfrisyr” (s 43), en advokat beskrivs som ”en dagenslunchgäst” (s 107) osv? Även bokens arvstvist ansågs som rättsligt omöjlig/onödig, enligt någon i gruppen. Man undrade vad huvudpersonen egentligen ville uppnå med den rättsliga prövningen? Vi har sedan 1970-talet en lag om rätt till laglott. Och vad ville författaren med denna skildring av Borgare?

De i gruppen, som hade läst Björn av Kleens förra bok ”Jorden vi ärvde” om Adeln, blev mycket besvikna. En del tyckte det var en rörig och ointressant bok, där författaren ofta bytte perspektiv i tid och rum och där hela skrivprojektet ter sig överambitiöst. Bokens tidsperspektiv kan uppfattas ryckig för den yngre generationen, som inte var med på 50-70-talen.

Släktträdet: för ”tunt” och rörigt; Titeln: tycktes fel då man tyckte det mest handlade om Anna o Jonas. Språket: ingen fin prosa. Berättelsen: ”skevar”; -den känns oredigerad och svår att förstå, tyckte några; -svårt att se helheten med alla växlingar av årtionden, karaktärer, händelser och företagskultur. Berättarjaget: skiftar, vilket gör det hela ännu rörigare tyckte några.

Fanns det inget intressant i boken? Jo, absolut! - För några av oss, däribland för mig som valt boken, just för att få inblick i den maktstruktur, som finns i megaföretag. De juridiska skyddsnät, man har möjlighet att "gömma sig" bakom och aningslösheten att låta sig underordnas av kulturella och patriarkaliska maktstrukturer i tron att så ska det vara och i syfte att själv åtnjuta guldkanten.

-Tillbakablickarna till 50-60-talen, som några av oss relaterade till och kunde känna igen oss i; - Kamratpostens betydelse för 1:a barngenerationen; - Veckotidningarnas ”influenser” i vardagen för ”1:a tonårsgenerationen och hemmafruar”; - Företagsneddragningarna på 70-80-talen; - Skillnader i värdegrund i Bonniers 5:e, 6:e och 7:e generation (s 195) och skillnader i gällande meriter för samma generationer (s 204). Avsnittet om "ungdomsklubben Gutkind" - liknande klubbar att "dana" kommande generationer finns kanske också i andra stora familjeföretag. - Och Jonas Bonniers avhopp 2013 från VD-posten i familjeföretaget (s212).

Berörande delar: - Att höra till en familj och ändå inte höra till som Anna och i viss mån även Jonas vittnar om, har författaren skildrat bra. -Även intervjun av Morgan (s 238-239) om sin relation till morfar Lucke & mormor Lull berörde positivt – finstämt återgiven av författaren, tycker jag. Uteslutningen av Anna och hennes barn, inte bara från det ekonomiska arvet utan även från det kulturella och i relationerna med övriga syskon och kusiner, är tydligt återgivet av författaren.

Intressant också att fundera kring vårt egna ”sociala och kulturella kapital/arv, i vår egen tillhörighet och samtid, som författaren gör (s 208), men det hade vi inte utrymme för att diskutera.

Författaren lyckades inte skapa någon större relation till alla läsarna i vår läsecirkel, men uppfyller iaf temat Kärlek-Makt-Relationer. Vi kanske bör läsa om den, tyckte några av oss! Ja, nu när jag lyssnat på intervjun med Anna Toss och Björn av Kleen hos Malou TV4 2013-10-02. SE HÄR ! Några av våra frågor får förklaring, tycker jag.

Björn av Kleen är kolumnist i DN och har för avsikt att fortsätta sitt ”fyra ständerprojekt”. Adel och Borgare är klart, återstår att se vad det blir av Präster och Bönder.

Avslutar med att citera sista meningen på s 232, som är ett utdrag ur ”Saffranshjärtan”, en roman av Jonas Bonnier. Den handlar om ett familjeföretag där yngste sonen David uteblir från en viktig bolagsstämma i syfte att gå sin egen väg. Att jämföras med Jonas Bonniers avhopp från Bonniers, för att återgå till sin egen valda väg - att skriva romaner. Självbiografiskt!

”Det kan inte vara meningen att vi ska leva våra liv i våra föräldrars fotspår, att vi ska vara stolta över något som de har byggt upp i stället för att vi ska skapa något själva.”

/Eveline

Recensioner: Aftonbladet    Sydsvenskan    SvD   

Kuriosa:

 Författaren beskrev en karaktär som "flamboyant" (glömt vilken sida) Betyder:praktfull, grann/flammande (engelska)

 Denna buske/blommande träd ur familjen ärtväxter heter Flamboyant och bilden är från Florida Keys.